Liv
I väntan på världens undergång
väntar och väntar..
finns det ett liv efter döden?
väntar och väntar..
finns det ett liv efter döden?
Som molnen
Ett litet hjärta
som dunkar
alldeles ensamt
men inte så länge
jag kommer hem snart.
precis som molnen
At the waterfront

Regnet

:´(
skriver igen, en sista gång
det är så kallt
fryser
finns ingen värme kvar
det sista jag tänker är om dig. alltid om dig, hur fin du är. hur vacker och rätt
det sista jag känner är saknad
glöm mig aldrig
det är så kallt
fryser
finns ingen värme kvar
det sista jag tänker är om dig. alltid om dig, hur fin du är. hur vacker och rätt
det sista jag känner är saknad
glöm mig aldrig
för att jag älskar dig
snart finns jag inte mer
jag vill att du ska älska mig mest av allt för alltid när jag är borta
älskar dig mer än allt och mer än vad som kan vara möjligt, för alltid
om det inte finns något annat sätt
att få dig att förstå det
så kanske du kan förstå det när jag inte finns mer
önskar du var här med mig
för det är så tomt
så ensamt
och tyst
och jag vill inte dö ensam
:´(
jag vill att du ska älska mig mest av allt för alltid när jag är borta
älskar dig mer än allt och mer än vad som kan vara möjligt, för alltid
om det inte finns något annat sätt
att få dig att förstå det
så kanske du kan förstå det när jag inte finns mer
önskar du var här med mig
för det är så tomt
så ensamt
och tyst
och jag vill inte dö ensam
:´(
hemma

stjärna

en stjärna
och inget mer
lika tyst som döden
skog #2

is
mina ögon fryser fast
av kylan som täcker mig likt en grav
i ett hav av hån och saknad
faller isen likt stenar
sjunker utan ljud
de vill att jag följer med
där inget längre kan störa min sömn
där minnet av solen kanske inte längre
får mig att kräkas
av äckel och ångerfull plåga
och en sorg, lika evig som världen
isen hindrar mig från att se något mer
bara smärtan finns kvar
och berättar att jag fortfarande finns kvar
att jag inte följt med ner
i det tysta inbjudande intet
varur tiden föddes
den ende som alltid var med mig
äcklet håller mig kring halsen
jag känner den
men det spelar ingen roll
tiden är evig och så är jag
av kylan som täcker mig likt en grav
i ett hav av hån och saknad
faller isen likt stenar
sjunker utan ljud
de vill att jag följer med
där inget längre kan störa min sömn
där minnet av solen kanske inte längre
får mig att kräkas
av äckel och ångerfull plåga
och en sorg, lika evig som världen
isen hindrar mig från att se något mer
bara smärtan finns kvar
och berättar att jag fortfarande finns kvar
att jag inte följt med ner
i det tysta inbjudande intet
varur tiden föddes
den ende som alltid var med mig
äcklet håller mig kring halsen
jag känner den
men det spelar ingen roll
tiden är evig och så är jag
videkissar

vår

saknad
jag undrar var du är
och vad du gör
kanske sover du
och drömmer
utan dig blir tystnaden så total
utan dig blir ensamheten så tom
jag var den allra sista blomman
ur saknaden av dig byggde jag en dröm
en dröm som alltid var det vackraste
tills dagen skar ut mitt hjärta
på nytt varje morgon
tills dess jag mötte dig
och drömmen blev till sanning
och den första vårsolen kom
och dagen inte längre var något
jag alltid hatade
vi möttes igen
där fåglarna inte längre sjöng
om avsky och förlust
där vintern öppnade sin famn
och tog emot oss
där du gav alla hjärtan till mig
och jag gav dig alla mina tillbaks
och
utan dig finns det inget liv
och inget mera ljus
för du är den enda
som är rätt
och vad du gör
kanske sover du
och drömmer
utan dig blir tystnaden så total
utan dig blir ensamheten så tom
jag var den allra sista blomman
ur saknaden av dig byggde jag en dröm
en dröm som alltid var det vackraste
tills dagen skar ut mitt hjärta
på nytt varje morgon
tills dess jag mötte dig
och drömmen blev till sanning
och den första vårsolen kom
och dagen inte längre var något
jag alltid hatade
vi möttes igen
där fåglarna inte längre sjöng
om avsky och förlust
där vintern öppnade sin famn
och tog emot oss
där du gav alla hjärtan till mig
och jag gav dig alla mina tillbaks
och
utan dig finns det inget liv
och inget mera ljus
för du är den enda
som är rätt
snö
världens dystraste blogg
nu mår jag illa
av oron och kylan
då jag behöver dig som mest
är när du inte är här
och snön fortsätter falla
tills den täcker mig helt

nu mår jag illa
av oron och kylan
då jag behöver dig som mest
är när du inte är här
och snön fortsätter falla
tills den täcker mig helt

ett litet hål format som dig

jag undrar vad du gör nu
hur du sitter, vilket uttryck du har
hur din mun ser ut
det finns tusen nya vackra saker med dig
varje sekund, för många för att hinna se
en hel livstid skulle inte räcka till
för att se mig mätt på dig
för allt hos dig är så obeskrivligt fint
och allra vackrast
av allt som är vackert
att vara utan dig
är som att vara utan en del av mig
det finns ett hål i mig
som är format som dig
som bara kan fyllas av dig
jag ligger död och drömmer
om dig
tills jag får se dig nästa gång
igen